Regeringen inför ett nytt tandvårdsstöd för äldre i gles- och landsbygdsområden från den 12 februari 2026. Reformen ska stärka tillgången till tandvård för personer över 67 år och minska skillnaderna mellan stad och landsbygd. Stödet riktas till både offentliga och privata mottagningar och ska bidra till en mer jämlik tandvård i hela Sverige.
Förstärkt högkostnadsskydd för äldre i hela landet
Det nya stödet är kopplat till det förstärkta högkostnadsskyddet för tandvård. Det gäller personer som under året fyller minst 67 år. Syftet är att säkerställa att äldre verkligen får den vård de har rätt till.
– Det ska vara möjligt att få tillgång till tandvård oavsett om man bor i storstad eller på landsbygd, säger socialminister Jakob Forssmed.
Reformen bygger på betänkandet Tiotandvård – ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Följaktligen är ambitionen att minska geografiska skillnader som länge påverkat äldre patienters möjligheter till behandling.
Så fungerar det nya kommuntypsstödet
Det särskilda stödet, kallat kommuntypsstöd för tandvård, baseras på var patienten är bosatt. Indelningen följer Tillväxtverkets kategorisering av kommuner.
Stödnivåerna är:
- 10 procent av referenspriset i mellanliggande landsbygd
- 20 procent av referenspriset i utpräglad landsbygdskommun
Stödet beräknas utifrån referenspriset för den tandvård som utförts med särskild tandvårdsersättning. Därmed får vårdgivare i glesbygd bättre ekonomiska förutsättningar att ta emot äldre patienter.
Varför behövs tandvårdsstöd i glesbygd
Tillgången till tandläkare varierar kraftigt i Sverige. I vissa glesbygdskommuner är avstånden långa och mottagningarna få. Dessutom har rekryteringssvårigheter gjort situationen mer ansträngd.
Äldre drabbas särskilt hårt. De har ofta större vårdbehov, men kan ha svårare att resa långt. Därför är tandvård för äldre 67 år en prioriterad fråga i reformen.
I kontrast till storstäderna kan en enda nedlagd mottagning få stora konsekvenser i mindre kommuner. Följaktligen riktas stödet till områden där marknaden inte alltid fungerar effektivt.
Ansökan och utbetalning via Försäkringskassan
Vårdgivare kan ansöka om stödet hos Försäkringskassan. Ansökningar kan lämnas in tidigast från augusti 2026.
Det gäller endast tandvård som slutförts inom ramen för det förstärkta högkostnadsskyddet. Emellertid måste alla administrativa krav vara uppfyllda innan ersättning betalas ut.
Systemet är tänkt att vara enkelt. Samtidigt krävs korrekt dokumentation och uppföljning.
Anpassning till EU:s statsstödsregler
Regeringen har utformat stödet med hänsyn till EU:s statsstödsregler. Statligt stöd är i grunden förbjudet, men kan tillåtas genom särskilda undantag.
Kommuntypsstödet omfattas av undantaget för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, SGEI. Därmed bedöms reformen vara förenlig med EU regelverket.
Detta är viktigt eftersom felaktigt utformat stöd kan stoppas eller kräva återbetalning. Därför har juridisk anpassning varit central i arbetet.
Effekter för vårdgivare och patienter
För vårdgivare innebär stödet:
- Förbättrad ekonomisk stabilitet i glesbygd
- Större incitament att etablera eller behålla mottagningar
- Minskad risk för nedläggningar
För patienter innebär det:
- Bättre tillgång till tandvård i glesbygd 2026
- Stärkt ekonomiskt skydd genom högkostnadssystemet
- Ökad kontinuitet i behandlingen
Dessutom kan reformen bidra till att minska ojämlik hälsa. Tandhälsa påverkar både livskvalitet och allmän hälsa.
Kritik mot anslutningsavgiften ska utvärderas
Som en del av regeringens bredare reformarbete planeras en översyn av den årliga anslutningsavgiften till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd. Flera remissinstanser har kritiserat avgiften.
Under 2026 ska avgiften utvärderas. Därmed kan ytterligare förändringar bli aktuella. Syftet är att underlätta för vårdgivare, särskilt i mindre kommuner med begränsade resurser.
Ett steg mot mer jämlik tandvård i Sverige
Reformen ses som ett led i arbetet för jämlik tandvård i Sverige. Skillnader mellan stad och land har länge varit en utmaning. Emellertid är detta ett konkret ekonomiskt verktyg för att minska gapet.
Genom att koppla stödet till bostadsort riktas resurserna dit behoven är störst. Följaktligen kan fler äldre få den tandvård de behöver, oavsett postnummer.
Regeringen beskriver beslutet som ännu ett steg mot en mer sammanhållen tandvårdspolitik. Samtidigt återstår uppföljning för att se hur reformen fungerar i praktiken.
