Regeringen går vidare med en omfattande bidragsreform som ska minska bidragsberoende och stärka vägen till arbete. Nya lagförslag om aktivitetskrav för försörjningsstöd och ett tydligt bidragstak läggs nu fram, med start sommaren 2026 och fullt genomslag från 2027.
Regeringen vill förändra grunden i försörjningsstödet
Bidragsberoende beskrivs som ett växande samhällsproblem. Därför vill regeringen förändra hur försörjningsstödet fungerar i praktiken. Dessutom betonas att ekonomiskt bistånd ska vara ett tillfälligt skyddsnät, inte en långsiktig försörjningsform.
Studier visar att långvarigt bidragsberoende hänger samman med psykisk ohälsa, sämre fysisk hälsa och svagare etablering på arbetsmarknaden. Följaktligen pekar regeringen på behovet av både tydligare krav och starkare stöd till egen försörjning.
Barnperspektivet centralt i reformen
Barn som växer upp i hushåll med långvarigt försörjningsstöd löper större risk att själva hamna i utanförskap. Därför lyfts barnperspektivet fram som avgörande.
Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje betonar att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. Som ett resultat ska reformen bidra till ökad framtidstro och bättre livschanser för nästa generation.
Aktivitetskrav införs efter tre månader
En av reformens viktigaste delar är ett nytt aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd. Kravet ska gälla personer som haft ekonomiskt bistånd i minst tre sammanhängande månader.
Syftet är att stärka individens förmåga att närma sig arbetsmarknaden. Samtidigt ska kraven vara realistiska och anpassade efter den enskildes situation.
Aktiviteterna kan omfatta:
- aktivt arbetssökande
- språkträning och utbildning
- arbetsplatsförlagda insatser
- rehabiliterande eller arbetsförberedande åtgärder
I normalfallet gäller aktivitetskravet på heltid. Dock ska omfattningen justeras vid exempelvis deltidsarbete eller pågående insatser.
Individuell plan och tydligt ansvar
Socialnämnden får en central roll. Därför ska varje person som omfattas av aktivitetskravet få en individuell plan. I planen ska både aktiviteter och tid för jobbsökande framgå tydligt.
Den som utan godtagbart skäl tackar nej till aktiviteter riskerar sänkt eller indraget försörjningsstöd. Emellertid ska hänsyn tas till personens hälsa, livssituation och arbetsförmåga.
Undantag från aktivitetskravet
Alla omfattas inte av aktivitetskravet. Däremot tydliggörs vilka grupper som undantas.
Aktivitetskravet gäller inte för den som:
- är under 18 år
- är 18 till 20 år och studerar
- har heltidsarbete
- uppbär sjukpenning eller sjukersättning
- har uppnått riktålder för pension
På så sätt ska kraven riktas mot dem som faktiskt har möjlighet att närma sig arbete.
IVO får möjlighet att ingripa mot kommuner
För att säkerställa likvärdig tillämpning ska Inspektionen för vård och omsorg kunna utfärda sanktionsavgifter mot kommuner som systematiskt brister i genomförandet av aktivitetskravet.
Å andra sidan införs sanktionerna först den 1 juli 2027. Under den första perioden ligger fokus på införande, utbildning och uppföljning.
Utökad barnomsorg för att möjliggöra reformen
Regeringen bedömer att högre krav kräver bättre stöd. Därför satsas statliga medel på barnomsorg.
Kommunerna tillförs 130 miljoner kronor under 2026 och 260 miljoner kronor årligen från 2027. Målet är att fler barn ska få utökad tid i förskola och fritidshem när föräldrar omfattas av aktivitetskravet.
Vidare planeras en särskild utredning om ytterligare utbyggnad av barnomsorgen.
Bidragstak ska stärka drivkraften till arbete
Den andra huvudpelaren i reformen är ett nytt bidragstak inom försörjningsstödet. Regeringen menar att nuvarande system ibland gjort det ekonomiskt ofördelaktigt att ta ett arbete, särskilt för större hushåll.
Bidragstaket ska därför göra det tydligt mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag. Samtidigt ska grundskyddet finnas kvar för dem som tillfälligt inte kan försörja sig.
Bidragstaket består av tre delar:
- en moderniserad riksnorm
- begränsning av försörjningsstöd för större hushåll
- riksnormen ska fungera som ett övre tak
Skärpta regler för bistånd och kontroll
Reformen innehåller även flera skärpningar. Bland annat föreslås att personer som vistas olagligt i Sverige endast ska kunna få nödbistånd vid akuta situationer.
Vidare föreslås att försörjningsstöd till hyra i andra hand som huvudregel bara ska ges om uthyrningen är tillåten. Dessutom ska läkarintyg krävas när sjukdom anges som skäl till nedsatt arbetsförmåga.
Regeringen vill också tydliggöra individens ansvar. Därför får socialnämnden möjlighet att ställa krav även på personer med sjukdom, givet att hänsyn tas till individuella förutsättningar.
Myndighetssamverkan ska stärkas
För att undvika att individer faller mellan systemen ska Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ges skyldighet att delta i samordnade individuella planer.
Som ett resultat ska stödinsatser bli mer sammanhållna. Följaktligen ska vägen från försörjningsstöd till arbete kortas.
När träder reformen i kraft
Tidsplanen är uppdelad i flera steg:
- Aktivitetskravet träder i kraft 1 juli 2026
- Bidragstaket träder i kraft 1 januari 2027
- Sanktionsavgifter mot kommuner införs 1 juli 2027
Regeringen beskriver reformen som ett långsiktigt systemskifte. Trots detta väntas förslagen väcka politisk debatt, eftersom de påverkar många hushåll runt om i Sverige.
