LSU utredningen har lämnat sitt betänkande till regeringen med flera förslag som ska ge myndigheter starkare verktyg mot terrorhot och systemhotande organiserad brottslighet. Förslagen berör längre förvarstider, utökade tvångsmedel och möjligheten att frysa tillgångar.
Utredningen vill anpassa lagen till dagens säkerhetsläge
Utredningen har sett över lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar, kallad LSU. Målet är att anpassa regelverket till det försämrade säkerhetsläget som präglas av både våldsbejakande extremism och kriminella nätverk som hotar samhällsstrukturen. Förslagen ska, enligt utredarna, ge myndigheterna möjlighet att agera tidigare och mer effektivt när individer bedöms utgöra ett hot.
Situationen i omvärlden har förändrats kraftigt, och dessutom har den organiserade brottsligheten fått större förmåga att verka både lokalt och internationellt. Följaktligen behövs, enligt utredningen, verktyg som bättre möter dagens risknivåer.
Längre förvarstider vid kvalificerade säkerhetshot
En central del av förslaget handlar om längre förvarstider. Tidsgränsen för vuxna tas bort. Det innebär att en person kan hållas i förvar så länge det är proportionerligt och nödvändigt för att genomföra en utvisning. För barn föreslås tiden öka markant från dagens 144 timmar till sex månader. Vid synnerliga skäl kan ytterligare sex månader beslutas.
Detta ska, enligt utredningen, förhindra att personer med kopplingar till terrorism eller grov organiserad brottslighet fortsätter sin verksamhet under pågående processer.
Utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel
En annan viktig del av förslaget är förstärkta verktyg för Säkerhetspolisen. Myndigheten ska få använda hemlig rumsavlyssning, hemlig dataavläsning och andra verktyg för att kartlägga kopplingar till säkerhetshot. Dessutom ska verktygen kunna användas i fler fall än i dag.
Detta bedöms vara nödvändigt eftersom brottsupplägg ofta är avancerade och kräver att myndigheterna dessutom arbetar förebyggande för att förhindra allvarliga brott.
Frysning av tillgångar för personer som väntar på utvisning
Utredningen föreslår även att Säkerhetspolisen får besluta om att frysa ekonomiska tillgångar. Detta för att stoppa finansiering av terrorbrott eller annan allvarlig brottslighet. Följaktligen minskar möjligheten för individer att fortsätta stödja kriminella nätverk under tiden de väntar på utvisning.
Att hindra ekonomiska flöden lyfts fram som ett av de mest effektiva sätten att begränsa brottsliga strukturer.
Ny ärendekategori ska stärka arbetet mot kriminella nätverk
Polismyndigheten föreslås få möjlighet att initiera och överklaga ärenden hos Migrationsverket när det gäller utlänningar med kopplingar till kriminella nätverk. Detta ska kunna ske även om personen inte dömts för brott. Målet är att stoppa individer som deltar i eller stödjer organiserad brottslighet, även när sådana kopplingar är svåra att knyta direkt till specifika domar.
Detta ger polisen större handlingsutrymme att agera mot individer som annars hade kunnat fortsätta påverka kriminella strukturer.
Nästa steg i processen
Förslagen föreslås träda i kraft den första mars 2027. Betänkandet skickas nu på remiss och kommer därefter att behandlas vidare innan beslut om ny lagstiftning kan fattas.
Regeringen menar att förslagen är avgörande för att Sverige ska kunna hantera framtida hot mot både nationell säkerhet och samhällsstrukturen.
