SverigeUtrikes

Kvarkenbron: Ett nordiskt megaprojekt kan ta form

En nyligen färdigställd förutredning visar att det är tekniskt genomförbart att bygga en fast förbindelse över Kvarken, mellan Vasa i Finland och Umeå i Sverige. Kostnaden beräknas preliminärt till 5–29 miljarder euro beroende på lösning, men inget beslut om byggstart har ännu fattats.

Flera genomförandealternativ utreds

Trafikledsverket har i samarbete med finska Traficom och Kvarkenrådet utrett sex möjliga alternativ för förbindelsen:

  1. Landsväg på markytan (94 km; 4,9–8,4 miljarder euro)
  2. Landsväg delvis i tunnel (94 km; 6,2–10,5 miljarder euro)
  3. Järnväg på markytan (114 km; 5,5–9,3 miljarder euro)
  4. Järnväg delvis i tunnel (114 km; 10,3–17,5 miljarder euro)
  5. Järnväg helt i tunnel (105 km; 17–28,9 miljarder euro)
  6. Kombination av landsväg och järnväg (114 km; 16,7–28,3 miljarder euro)

Varje alternativ har sina fördelar: landsvägen på markytan är billigast, tunnellösningar har störst miljöfördelar, och kombinationen av väg och järnväg ger mest flexibilitet för användarna.

Trafikprognoser visar måttlig efterfrågan

Enligt förutredningen skulle 2 000–3 000 personbilar och 500–600 godstransporter per dag använda förbindelsen. Järnvägen beräknas trafikera 1 300–1 400 passagerare per dag. Godstrafiken väntas i huvudsak fortsätta färdas till sjöss, som är mer kostnadseffektivt.

Fördelar och nackdelar

Den fasta förbindelsen skulle förkorta restiden mellan Vasa och Umeå, underlätta fritidsresor, och ge nya möjligheter för militär rörlighet och energiöverföring.

Nackdelarna inkluderar:

  • Miljöpåverkan: påverkan på naturskyddsområden, UNESCO-världsarv och Natura 2000-områden.
  • Höga koldioxidutsläpp vid byggandet.
  • Påverkan på fartygstrafik och vintersjöfart, då broar och vägbankar kan påverka havsströmmar och is.

Endast en tunnel skulle helt kunna kringgå naturskyddsområden och minimera påverkan på sjöfarten.

Planering och nästa steg

Kvarkenrådet ska nu utreda finansieringsmodeller och ekonomiska konsekvenser inom ramen för ett EU-projekt. Eventuell fortsättning kräver politiska beslut, ytterligare miljöutredningar och planändringar i både Finland och Sverige. Byggstart skulle tidigast kunna ske på 2040-talet.

Bakgrund till förutredningen

Initiativet togs i Petteri Orpos regeringsprogram, och förutredningen genomfördes av Trafikledsverket i samarbete med Traficom, Trafikverket i Sverige, miljöministeriet, Kvarkenrådet samt regionala aktörer i Österbotten och Västerbotten. Konsultfirma WSP Finland Ab deltog i arbetet.

Utredningen omfattade behovsanalys, genomförbarhetsstudie och konsekvensbedömning, med särskilt fokus på miljö, sjötrafik, försörjningsberedskap, försvar och regionala perspektiv.

Shares:

Relaterade inlägg

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *