Den kriminella ekonomin i Sverige har vuxit till ett omfattande och djupt rotat samhällsproblem. En ny rapport visar att den årliga omsättningen uppgår till minst 352 miljarder kronor, vilket är betydligt mer än tidigare uppskattningar. Följaktligen mobiliseras nu myndigheter, näringsliv och akademi i en bred kraftsamling mot organiserad brottslighet.
Ny rapport ger tydligare helhetsbild
En ny genomlysning från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi visar att den kriminella ekonomin i Sverige är betydligt större än man tidigare trott. Rapporten uppskattar den totala omsättningen till minst 352 miljarder kronor per år, varav cirka 185 miljarder kronor bedöms vara direkta brottsvinster.
Tidigare beräkningar har legat mellan 100 och 150 miljarder kronor. Däremot bygger den nya rapporten på ett bredare underlag, där ett stort antal delskattningar sammanförs. Som ett resultat blir bilden mer heltäckande och jämförbar över tid.
Omsättning skiljs från brottsvinster
En central skillnad i rapporten är att den tydligt skiljer mellan omsättning och faktiska brottsvinster. Omsättningen visar hur stora ekonomiska flöden den kriminella ekonomin genererar, medan brottsvinster speglar de pengar som faktiskt tillfaller kriminella aktörer.
Detta angreppssätt ger enligt experterna en mer korrekt bild av hur den kriminella ekonomin påverkar samhällsekonomin, konkurrensen i näringslivet och statens skatteintäkter. Samtidigt möjliggör det bättre prioriteringar i brottsbekämpningen.
Inte narkotika som dominerar
Det är däremot en missuppfattning att det främst är narkotikahandel och våldsbrott som driver den kriminella ekonomin. Rapporten visar i stället att svartarbete, skattefel och omfattande förfalskningar står för den största delen av omsättningen.
Vidare framgår det att legala företag ofta används som brottsverktyg, vilket gör brottsligheten svår att upptäcka. I kontrast till detta står traditionell kriminalitet, som visserligen är synlig men genererar lägre vinster.
”Systemhotande brottslighet”
– Den kriminella ekonomin är ett av Sveriges största samhällsproblem, säger rikspolischef Petra Lundh.
Hon betonar dessutom att brottsligheten hotar både offentliga finanser och tilliten till staten. Emellertid är det mest allvarliga att kriminella strukturer i ökande grad smälter samman med den legala ekonomin.
– När legitima företag används som verktyg för brott blir konsekvenserna långvariga och systemhotande, understryker hon.
Förstärkt fokus på ekonomiska flöden
Som ett resultat av utvecklingen har Polismyndigheten kraftigt intensifierat arbetet mot kriminell ekonomi. Under senare år har ett tydligt skifte skett, från att enbart lagföra gärningspersoner till att även slå mot de ekonomiska strukturerna.
Bland de viktigaste åtgärderna finns:
- Nationella och regionala driftscenter med fokus på organiserad brottslighet
- Ett finansiellt underrättelsecenter där polisen samarbetar med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och banker
- Förberedelser för ett myndighetsgemensamt center för tillgångsinriktad brottsbekämpning
- En ny nationell enhet för kriminell ekonomi som etableras 2026
Dessa insatser syftar inte bara till att återta brottsvinster, utan också till att försvåra brott redan innan de begås.
”Gå före pengarna”
Rikspolischefen betonar att arbetet nu måste bli mer förebyggande.
– Det är viktigt att gå efter pengarna, men lika viktigt är att gå före pengarna. Vi måste täta de sårbarheter i samhället som organiserad brottslighet utnyttjar, säger hon.
Detta innebär bland annat ökad tillsyn, bättre informationsdelning mellan myndigheter och tydligare ansvar för näringslivet.
Bred samverkan genom nytt samhällsråd
Utöver myndighetsinsatserna breddas nu samarbetet genom partnerskapet Sverige mot organiserad brottslighet. Inom ramen för detta startas ett nytt samhällsråd mot organiserad brottslighet, där det första mötet hålls den 22 januari.
Samhällsrådet samlar ledande företrädare från myndigheter, näringsliv, arbetsmarknadens parter och akademin. Syftet är att stärka strategisk samverkan, forskning och kunskapsutbyte.
– Genom att samla fler aktörer på strategisk nivå ökar möjligheterna att utveckla nya metoder och långsiktiga lösningar, framhåller Petra Lundh.
Ett långsiktigt arbete
Trots de kraftigt höjda siffrorna betonar flera experter att rapporten inte nödvändigtvis visar att brottsligheten plötsligt har exploderat. Snarare handlar det om bättre mätmetoder och ökad kunskap.
Samtidigt råder bred enighet om att den kriminella ekonomin utgör ett allvarligt hot mot både välfärdssystemet och den fria konkurrensen. Följaktligen krävs ett långsiktigt, samordnat och uthålligt arbete för att bryta utvecklingen.
