En ny rapport från Konjunkturinstitutet (KI) visar att utrikesfödda i Sverige totalt sett bidrar mer till de offentliga finanserna än svenskfödda. Rapporten, som beställdes av regeringen 2023, analyserar nettobidraget från olika grupper av invandrare – och visar att särskilt indier sticker ut som den mest ekonomiskt bidragande gruppen.
Vad handlar rapporten om från Konjunkturinstitutet?
Rapporten, som regeringen beställde av KI 2023, analyserar de ekonomiska effekterna av invandring. Den undersöker nettokostnaden eller nyttan med arbetskraftsinvandring och asylsökande, samt deras bidrag till statens skatteintäkter och offentliga utgifter. Den senaste datan i rapporten är från 2022.
Nettobidraget beräknas som skatteintäkter minus offentliga kostnader. Ett positivt bidrag innebär att gruppens resurser omfördelas till andra genom de offentliga finanserna.
Hur skiljer sig siffrorna mellan grupper?
Utrikesfödda (2,2 miljoner personer) hade ett positivt nettobidrag på 6 miljarder kronor (0,1 % av BNP), motsvarande 2 700 kronor per person.
Svenskfödda hade ett negativt nettobidrag på -6 miljarder kronor (-0,1 % av BNP), vilket per person motsvarar -700 kronor.
Flyktingar (789 000 personer) hade ett negativt bidrag på -22 miljarder kronor (-0,4 % av BNP), medan andra invandrare (1,4 miljoner personer) bidrog med 28 miljarder kronor (+0,5 % av BNP).
Vilka länder bidrar mest?
Rapporten presenterar nettobidrag per ursprungsland för grupper med minst 15 000 utrikesfödda i Sverige 2022:
- Indien toppar listan med ett bidrag på 119 000 kronor per person.
- Engelsktalande länder utanför Europa (USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland) samt Iran, Jugoslavien och EU:s nya medlemsländer visar också positiva bidrag.
- Finland har det största negativa bidraget, främst på grund av höga pensions- och vårdkostnader för äldre invandrare.
Kritik mot rapportens framställning
Rapporten har väckt politiska reaktioner. Bland annat kritiserar tankesmedjan Katalys regeringen för att ha ensidigt lyft fram kostnaderna för flyktinginvandring, utan att samtidigt belysa att utrikesfödda som helhet ger ett positivt ekonomiskt bidrag.
Kritiker påpekar också att det är missvisande att bedöma invandring enbart utifrån skatteintäkter och att invandringens långsiktiga värde också bör mätas i arbetskraft, innovation och demografisk balans.
