Sverige fick ungefär 99 000 nyfödda under 2024, vilket är det lägsta antalet på två decennier. Socialstyrelsen konstaterar samtidigt att gravida blir äldre och att fler har riskfaktorer som högt BMI. Utvecklingen påverkar mödrahälsovården i hela landet.
Historisk minskning av födelsetalen
Antalet födslar fortsätter att sjunka och utvecklingen syns i hela landet. Socialstyrelsen beskriver fallet som det lägsta sedan 2003, dessutom framhåller myndigheten att nedgången pågått i flera år.
Den långvariga trenden fortsätter och följaktligen påverkas vården. Färre födslar innebär samtidigt fler riskgraviditeter och det ökar belastningen på redan pressade vårdenheter.
Gravida blir allt äldre i Sverige
Medelåldern för förstföderskor passerade 30 år för första gången. Vidare visar statistiken att hälften av alla som fick sitt första barn var 30 år eller äldre. Skillnaderna är stora mellan regionerna, men utvecklingen pekar ändå åt samma håll.
Högre ålder innebär fler medicinska risker, därför lyfter experter oro över ökande komplikationer som graviditetsdiabetes och preeklampsi. Dessutom ökar behoven av kejsarsnitt.
Övervikt och obesitas bland gravida ökar kraftigt
Nästan hälften av blivande mödrar hade ett BMI över 25 under 2024. Utvecklingen har pågått länge och den är nu tydlig i alla regioner. Däremot varierar nivåerna kraftigt mellan olika delar av landet.
Övervikt och obesitas påverkar riskerna under hela graviditeten. Socialstyrelsen betonar att kost och hälsa behöver prioriteras, eftersom följderna annars blir omfattande både för vården och för barnens hälsa.
Fler kejsarsnitt än tidigare år
Kejsarsnitten ökar dessutom i både planerade och akuta fall. Den största ökningen syns i de akuta ingreppen. Regionernas skillnader är stora, men mönstret är liknande över hela landet.
Stigande ålder och högre BMI är två av de viktigaste förklaringarna, i kontrast till tidigare år då medicinska behov var mer jämnt fördelade. Som ett resultat ser vården en komplexare patientgrupp.
Regionala skillnader skapar nya utmaningar
Skillnaderna mellan länen är betydande och konsekvenserna varierar. Vissa regioner har hög belastning på neonatalvården, medan andra brottas med bristande resurser för mödravård. Utvecklingen är därför svår att hantera på nationell nivå, dessutom krävs fler långsiktiga åtgärder.
Experternas bild av framtiden
Specialister menar att trenden kommer fortsätta. Dessutom pekar de på ekonomiska och sociala faktorer som förklaringar till att färre skaffar barn. Socialstyrelsen varnar för att mödrahälsovården behöver mer resurser, eftersom riskgraviditeterna ökar samtidigt som födelsetalen faller.
