Antalet nyregistrerade personbilar i Sverige fortsatte att minska under 2025 och nådde den lägsta nivån på över tio år. Samtidigt sjönk de genomsnittliga koldioxidutsläppen markant, främst tack vare fler elbilar och färre bensindrivna fordon, visar ny statistik från Transportstyrelsen.
Lägsta antalet nyregistreringar på över ett decennium
Under 2025 registrerades totalt 257 778 typgodkända personbilar i Sverige. Det är drygt 3 500 färre än året innan och markerar den lägsta nivån sedan början av 2010 talet. Följaktligen fortsätter den nedåtgående trend som präglat bilmarknaden de senaste åren.
Statistiken har sammanställts av Transportstyrelsen och rapporterats vidare till EU-kommissionen. Uppgifterna omfattar endast vanliga personbilar och exkluderar bland annat husbilar, ambulanser och polisbilar.
Tydlig nedgång för bensin- och dieselbilar
Den största minskningen syns bland bensindrivna personbilar. Antalet nyregistreringar sjönk från 84 009 år 2024 till 77 155 under 2025, vilket motsvarar en minskning på över 8 procent. Även dieseldrivna personbilar minskade, om än i något långsammare takt.
– Antalet nyregistrerade personbilar fortsatte att sjunka under 2025, säger Anna Berggrund, avdelningsdirektör på Transportstyrelsen. Hon pekar samtidigt på att utvecklingen speglar både ekonomiska faktorer och förändrade konsumentval.
Dieselbilar registrerades i 12 438 exemplar, jämfört med 14 953 året innan. Däremot låg deras genomsnittliga utsläpp fortsatt högt, över 167 gram koldioxid per kilometer.
Elbilarna vänder uppåt igen
Efter ett tillfälligt tapp under 2024 ökade antalet elbilar återigen under 2025. Totalt registrerades 98 315 eldrivna personbilar, vilket gör elbilar till den enskilt största drivmedelskategorin bland nyregistreringarna.
Utvecklingen är betydelsefull. Elbilar har noll gram koldioxidutsläpp per kilometer enligt WLTP mätningen. Som ett resultat bidrar de starkt till att sänka det genomsnittliga utsläppet från hela nybilsflottan.
Även laddhybrider ökade i antal. Särskilt laddhybrider med bensinmotor växte tydligt, från 61 133 till 66 461 fordon. Däremot ökade deras genomsnittliga utsläpp något jämfört med året innan.
Nästan helt stopp för etanol och biogas
Utvecklingen för alternativa bränslen som etanol och biogas är däremot dramatisk. Under 2025 registrerades inte en enda etanoldriven personbil. Året innan var motsvarande siffra 160.
Än mer anmärkningsvärt är att endast en biogasbil registrerades under hela året, jämfört med 710 året före. I kontrast till tidigare klimatstrategier har dessa drivmedel i praktiken försvunnit från nybilsmarknaden.
– Förra året registrerades det inga etanoldrivna personbilar alls, konstaterar Anna Berggrund. Hon tillägger att marknaden nu tydligt domineras av el, laddhybrider och i viss mån bensin.
Kraftigt minskade koldioxidutsläpp
Trots färre nyregistrerade bilar är klimatutvecklingen tydligt positiv. Det genomsnittliga koldioxidutsläppet från en ny personbil sjönk från 59,06 gram per kilometer 2024 till 53,92 gram per kilometer 2025. Det motsvarar en minskning på drygt 8 procent på ett enda år.
Denna minskning förklaras främst av:
- Ökad andel elbilar
- Färre bensinbilar med höga utsläpp
- Teknisk effektivisering av nya fordon
Som ett resultat närmar sig Sverige EU:s långsiktiga klimatmål för vägtrafiken.
WLTP ligger till grund för siffrorna
Utsläppsvärdena bygger på testcykeln WLTP (Worldwide Harmonised Light Vehicle Test Procedure). Denna metod infördes 2020 och ersatte den äldre NEDC modellen. WLTP anses ge en mer realistisk bild av verklig körning.
Det innebär dock att siffror från 2019 och tidigare inte är direkt jämförbara med dagens statistik. Emellertid ger WLTP ett mer tillförlitligt underlag för att följa utvecklingen över tid.
Bilmarknaden i förändring
Utvecklingen under 2025 visar tydligt hur den svenska bilmarknaden förändras. Färre köper nya bilar, men de bilar som registreras är betydligt renare än tidigare. Samtidigt har vissa drivmedel i praktiken slagits ut.
I kontrast till tidigare år, då flera tekniker konkurrerade parallellt, dominerar nu eldrift allt mer. Följaktligen ställs både infrastruktur, energisystem och politik inför nya krav.
