Netflix har återigen skapat rubriker med en ny del i Monster: The Ed Gein Story serien, denna gång om seriemördaren Ed Gein. Serien fokuserar inte bara på hans brutala brott utan även på hans påstådda relation med grannkvinnan Adeline Watkins. Men hur mycket av berättelsen stämmer med verkligheten, och hur mycket är dramatiserad fiktion?
Netflix lyfter fram Ed Geins privatliv
När Netflix lanserade Monster: The Ed Gein Story blev en av de mest omtalade aspekterna inte bara skildringen av mördaren själv, utan relationen till hans granne och påstådda kärlekspartner Adeline Watkins. Serien, skapad av Ryan Murphy, väver in Watkins som en central figur i dramat och framställer henne som Geins långvariga flickvän.
Men hur mycket av detta är baserat på verkligheten, och hur mycket är dramatisering för tv-rutan?
Adeline Watkins – granne och påstådd flickvän
I originalrapporter från 1957 beskrevs Adeline Watkins som en kvinna som hade känt Ed Gein i två decennier. I en intervju med Minneapolis Tribune, återpublicerad i Wisconsin State Journal, hävdade hon att hon hade dejtat Gein i över 20 år.
Hon beskrev honom då som en stillsam och omtänksam man:
“Eddie var god och snäll och mjuk”, sa Watkins i intervjun, där hon antydde att hon ibland kände att hon utnyttjade honom.
Hon berättade också om deras vardagliga aktiviteter: de gick på bio, drack öl respektive milkshakes, och diskuterade böcker han om äventyr i Afrika och Indien, hon om andra ämnen.
Ett frieri – och en avvisning
Enligt Watkins hade deras sista dejt ägt rum 1955. Hon hävdade då att Gein indirekt friade till henne.
“Inte i så många ord, men jag visste vad han menade”, förklarade hon.
Hon tackade nej, inte för att något var fel med honom, men för att hon tvivlade på sin egen förmåga att leva upp till hans förväntningar. Trots att hans brott senare avslöjades, påstod hon i intervjun att hon fortfarande hade känslor för honom:
“Jag älskade honom och det gör jag fortfarande.”
Moderns bild av Ed Gein

Även Watkins mor citerades i samma artikel. Hon beskrev Gein som en artig man som alltid såg till att hennes dotter kom hem innan den strikta 22-tiden på kvällen.
Dessa uttalanden gav näring åt en bild av Gein som, åtminstone i privatlivet, kunde vara mjuk och tillgiven en bild som står i stark kontrast till den seriemördare och gravplundrare han avslöjades som.
En snabb dementi – Watkins tar tillbaka historien
Kort efter publiceringen backade dock Adeline Watkins. I en intervju med Stevens Point Journal hävdade hon att uppgifterna i den tidigare artikeln hade överdrivits och förvanskats.
Hon förklarade att hon visserligen hade känt Gein i 20 år, men att deras romantiska relation hade varat mindre än ett år. Faktum var, menade hon, att de bara hade träffats sporadiskt under sju månader. De hade gått på bio några gånger, men någon djupare relation fanns inte.
Watkins var också noga med att påpeka att hon aldrig hade satt sin fot i Geins hus, platsen där polisen senare fann människokroppsdelar, möbler gjorda av mänsklig hud och ett altarliknande monument till hans mor Augusta Gein.
Geins tystnad om relationen
Intressant nog kommenterade Ed Gein själv aldrig offentligt sitt förhållande till Adeline Watkins. Det gör att de motstridiga versionerna först en romantiserad bild, sedan en kraftfull dementi fortfarande lämnar frågan öppen.
För true crime forskare är Watkins därför en gåtfull figur, en kvinna som på något sätt kom nära en av USA:s mest ökända brottslingar, men vars roll aldrig blev helt klarlagd.
Adeline Watkins i Netflix Monster
I Monster: The Ed Gein Story får Watkins, spelad av skådespelaren Suzanna Son, en betydande roll. Serien väljer att tolka den första versionen av historien – den som målade upp en 20 år lång kärlekshistoria snarare än den senare dementin.
Genom detta narrativ ges tittarna en dramatisk kontrast mellan Geins mörka gärningar och hans påstådda känslomässiga band till en granne. Det gör berättelsen både mer mänsklig och mer skrämmande, men det innebär också att serien tar sig konstnärliga friheter med sanningen.
Faktiskt eller fiktion?
Vad som är sant om Adeline Watkins och Ed Gein är svårt att slå fast i dag. Källorna är få och motsägelsefulla, och Watkins själv motsade sina egna tidigare uttalanden.
- Version 1 (1957, Wisconsin State Journal): 20 års relation, frieri, starka känslor.
- Version 2 (senare samma år, Stevens Point Journal): Kortvarig bekantskap på sju månader, inga känslor, överdrifter i pressen.
Det är denna tvetydighet som gör historien så lockande för både journalister och serieskapare.
Ed Geins påverkan på populärkulturen
Oavsett sanningen om Watkins kan man konstatera att Geins brott inspirerade några av 1900-talets mest ikoniska skräckfilmer: Norman Bates i Psycho, Leatherface i The Texas Chainsaw Massacre och Buffalo Bill i The Silence of the Lambs.
Att Netflix väljer att återvända till Gein visar att fascinationen för hans liv fortfarande är stark. Watkins berättelsen blir då ett sätt att utforska inte bara hans brott, utan också frågan: kunde en sådan man faktiskt ha haft en kärleksrelation?
Slutsats – en relation höljd i dimma
Ed Gein och Adeline Watkins förhållande är ett exempel på hur true crime-historier ofta balanserar mellan verklighet och myt. För Netflix innebär det ett berättargrepp som fördjupar dramat. För historiker och läsare kvarstår frågan: var Watkins verkligen hans flickvän, eller var hon bara en granne vars historia förstorades av sensationstörstande media?








