En majoritet av Sveriges befolkning upplever glädje i vardagen, men bakom siffrorna döljer sig tydliga sociala och ekonomiska skillnader. Ny statistik visar att äldre mår bättre än yngre, samtidigt som låg inkomst, ensamhet och funktionsnedsättning kraftigt påverkar det psykiska välbefinnandet.
68 procent av befolkningen i Sverige, 16 år och äldre, uppger att de för det mesta eller alltid känner sig glada. Det visar Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF, som genomfördes under första halvåret 2025 av Statistiska centralbyrån. Samtidigt framträder tydliga skillnader mellan ålder, ekonomi och livssituation.
Glädje vanligt, men inte jämnt fördelad
Undersökningen bygger på självskattade svar där deltagarna fått beskriva hur ofta de känt sig glada under de senaste fyra veckorna. Svarsalternativen sträckte sig från hela tiden till aldrig.
Dessutom visar resultaten att nästan sju av tio upplever glädje ofta eller mycket ofta. Följaktligen ger statistiken en övergripande positiv bild av hur människor mår i Sverige. Emellertid speglar medelvärden inte hela verkligheten.
Äldre mår bättre än yngre
Ett av de tydligaste resultaten gäller ålder. Personer som är 65 år och äldre har en högre andel som uppger att de känner sig glada jämfört med yngre grupper.
Vidare finns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan kvinnor och män inom respektive åldersgrupp. I kontrast till exempelvis inkomst och hälsa är kön alltså en mindre avgörande faktor för upplevd glädje.
En minoritet mår tydligt sämre
Samtidigt uppger 7 procent av befolkningen att de sällan eller aldrig känt sig glada under den senaste månaden. I vissa grupper är andelen dock betydligt högre.
Bland de mest utsatta återfinns:
- Personer med funktionsnedsättning, där 15 procent uppger låg eller obefintlig glädje
- Personer med låg inkomst, där 12 procent i den lägsta inkomstkvintilen sällan eller aldrig känt sig glada
- Ensamstående, särskilt ensamstående med barn
Som ett resultat framträder ett tydligt samband mellan social utsatthet och psykiskt välbefinnande.
Ekonomin spelar en avgörande roll
Inkomstnivå är en av de faktorer som starkast påverkar hur människor upplever sin vardag. I den femtedel av befolkningen med högst inkomster uppger endast 4 procent att de sällan eller aldrig känt sig glada.
Dessutom upplever nästan var tionde person att det är svårt eller mycket svårt att få ekonomin att gå ihop. Vidare oroar sig 31 procent för hushållets ekonomi det kommande året. Bland arbetslösa är siffran hela 66 procent, vilket tydligt visar hur ekonomisk otrygghet påverkar måendet.
Ensamhet och sociala relationer
Sociala faktorer har också stor betydelse. Ensamstående rapporterar genomgående lägre glädje än sammanboende.
- 13 procent av ensamstående med barn uppger att de sällan eller aldrig känt sig glada
- Bland sammanboende med barn är motsvarande andel 5 procent
- Ensamstående utan barn ligger på 12 procent, jämfört med 4 procent bland sammanboende utan barn
Dessutom saknar 10 procent av männen och 6 procent av kvinnorna en nära vän att prata med om personliga frågor, vilket kan förstärka känslan av ensamhet.
Hälsa, arbete och vardagsstress
Hälsorelaterade faktorer spelar också in. 42 procent av befolkningen lever med en långvarig sjukdom eller hälsoproblem, och andelen ökar kraftigt med åldern.
Samtidigt uppger 18 procent av de förvärvsarbetande att de har svårt att koppla bort arbetet på fritiden. Detta är dubbelt så vanligt bland egenföretagare som bland anställda. Vidare arbetar nästan var femte anställd skift eller oregelbundna tider, vilket kan påverka både sömn och psykiskt välbefinnande.
Tillit och livsstil varierar med ålder
Undersökningen visar även skillnader i tillit och livsstil. Den genomsnittliga tilliten till människor man inte känner ligger på 5,5 av 10. Bland unga 16–19 år är tilliten lägre, medan personer i åldern 70–79 år uppvisar högst tillit.
Dessutom vistas 34 procent av befolkningen i skog och mark varje vecka. Bland personer 65–69 år är andelen nästan hälften, medan endast var fjärde i åldern 16–19 år gör detsamma.
Glädje speglar samhällets klyftor
Sammantaget visar resultaten att Sverige är ett land där de flesta mår relativt bra. Däremot är glädje tydligt kopplad till ekonomiska, sociala och hälsomässiga förutsättningar.
Trots detta ger statistiken också en viktig möjlighet. Genom att identifiera de grupper som mår sämst kan samhället rikta insatser mer träffsäkert. Följaktligen kan resultaten från ULF fungera som ett viktigt underlag för framtida politiska och sociala beslut.
