Den genomsnittliga rörliga bolåneräntan i Sverige sjönk till 2,68 procent i november 2025, enligt färska siffror från SCB. Räntor med bindning över 5 år steg samtidigt till 3,21 procent, vilket skapar ett tydligt gap mellan kort och lång räntebindning. Utvecklingen väcker nytt intresse kring om det åter blivit mest lönsamt att välja rörligt lån.
Rörlig bolåneränta faller – långa räntor stiger
Trenden med sjunkande rörliga räntor fortsatte under november. Det innebär att allt fler hushåll kan få lägre kostnader på kort sikt, även om den ekonomiska osäkerheten gör framtida räntebanor svåra att förutse. – Vi ser att rörliga bolåneräntan fortsätter nedåt, samtidigt som räntor med längre bindningstid ökar, säger Irina Wiman, ekonom på SCB.
Den genomsnittliga räntan för nya bostadslån låg på 2,71 procent, medan låntagare som band mellan 1 och 5 år betalade i snitt 2,89 procent. För företag sjönk utlåningsräntan kraftigt jämfört med året innan och landade på 3,51 procent mot 3,93 året innan, något som kan stimulera fler investeringar under 2026.
Eftersom 74 procent av hushållens bostadslån är rörliga, påverkar räntesvängningar snabbt svenskarnas ekonomi. Vid fortsatt nedgång kan fler välja att avvakta istället för att binda räntorna.
Utvecklingen på bolånemarknaden i november 2025
Tillväxttakten för bostadslån låg på 2,7 procent, en marginell förändring jämfört med oktober. Det innebär att utlåningen växer i långsammare takt än under tidigare år med stark bostadsmarknad.
Totalt uppgick utlåningen från MFI till hushåll och företag till 8 154 miljarder kronor, där hushållen stod för 5 123 miljarder och företagen för 3 031 miljarder kronor. Den största delen av hushållens krediter var bostadslån på 4 238 miljarder kronor.
Samtidigt backade bostadskrediter via alternativa aktörer –4,8 procent, vilket tyder på att traditionella banker fortsatt dominerar marknaden.
Sparandet minskar när inlåningsräntorna sjunker
Svenskarnas bankkonton växte långsamt men med svag avkastning. Inlåningen ökade till 2 872 miljarder kronor, varav 75 procent låg på avistakonton utan bindning. Det sker trots att genomsnittsräntan på dessa konton var låga 0,45 procent, långt under 1,22 procent samma månad 2024.
Konton med bindningstid gav 1,14 procent i snitt, vilket är nästan en halvering jämfört med året innan. För företag är trenden liknande – räntan på nya insättningar landade på 0,84 procent.
Minskade sparräntor kan leda till att fler väljer att amortera, investera eller placera kapital på andra sätt, särskilt om bolåneräntorna fortsätter nedåt.
Fakta – november 2025 i siffror
Räntor
• Rörliga bostadslån: 2,68 procent
• Bindning över 5 år: 3,21 procent
• Ränta företag: 3,51 procent
Utlåning
• Utlåning hushåll och företag: 8 154 miljarder kr
• Bostadslån hushåll: 4 238 miljarder kr
• Alternativa långivare: –4,8 procent tillväxt
Sparande
• Inlåning från hushåll: 2 872 miljarder kr
• Snittränta sparkonto: 0,45 procent
Så kan ränteläget påverka hushåll och ekonomin
Fallande rörliga räntor kan ge ökad köpkraft för bolåntagare, samtidigt som stigande långräntor gör framtida räntebindning dyrare. För många hushåll kan valet bli en balans mellan trygghet och kostnad.
Dessutom kan fortsatt låga sparräntor göra att fler ser över sin ekonomi. Det kan handla om att binda ränta, amortera, investera i fonder eller försöka dra nytta av den högre avkastningen på marknaden.
2026 kan därför bli ett år där både hushåll och företag omprövar sina låne- och sparstrategier, påverkat av inflation, räntesänkningar och ekonomisk återhämtning.
