Under 2025 stoppade polisen 1 807 rattfulla bilister i polisregion Öst. Samtidigt varnar polisen för ett omfattande mörkertal, eftersom resurserna inte räcker för att kontrollera alla trafikanter som egentligen borde stoppas.
Rattfylleri fortsatt ett allvarligt samhällsproblem
Rattfylleri är fortsatt ett av de största hoten mot trafiksäkerheten i Sverige. Under året har polisregion Öst registrerat 1 807 fall av alkohol- eller drogpåverkan i trafiken, en siffra som enligt polisen endast visar toppen av isberget. Dessutom visar erfarenhet att var 500:e bilist som blåser är påverkad, vilket innebär att många rattfyllerister aldrig upptäcks.
– Den faktiska siffran är sannolikt betydligt högre, säger Björn Thunblad, trafiksamordnare vid polisen i region Öst. Följaktligen är varje genomförd kontroll en viktig del av det förebyggande arbetet.
Kommuner med flest rattfyllerier
Statistiken visar tydliga skillnader mellan kommunerna. Jönköping toppar listan med 228 rattfyllerier, följt av Eskilstuna med 205 och Norrköping med 180. Däremot menar polisen att detta inte automatiskt betyder att fler kör berusade just där.
– Vi ser fler fall där vi genomför fler kontroller, förklarar Thunblad. I kontrast kan kommuner med färre kontroller visa lägre siffror, trots att problemet kan vara lika stort.
Synlighet i trafiken avskräcker
Polisen betonar vikten av synlighet. När fler patruller finns ute på vägarna minskar risken att bilister chansar.
– Risken att bli stoppad ska upplevas som hög, säger Thunblad. Som ett resultat kan även de som inte kontrolleras påverkas till att avstå från att köra påverkade.
Dock är resurserna begränsade. Därför måste polisen prioritera mellan olika brottstyper, vilket gör att alla misstänkta rattfyllerister inte kan kontrolleras.
Tips från allmänheten avgörande
En betydande del av rattfyllerierna upptäcks tack vare tips från allmänheten. Många bilister uppmärksammar avvikande körsätt, till exempel:
- vinglig körning
- kraftiga eller sena inbromsningar
- ojämn hastighet
– Det är bättre att ringa en gång för mycket, understryker polisen. Däremot är det svårt att avgöra påverkan utan provtagning, eftersom alkohol och droger inte alltid märks tydligt.
Dagen efter, en risk som ofta underskattas
Ett vanligt misstag är att köra bil dagen efter alkoholintag. Polisen är tydlig även här.
– Om man ens funderar på om man är nykter nog, ska man inte köra, säger Björn Thunblad. Alkohol bryts ner olika snabbt beroende på individ, mängd och andra faktorer. Följaktligen kan man vara påverkad långt efter sista glaset.
Eftersupning, en vanlig men ineffektiv förklaring
I vissa ärenden hävdar misstänkta så kallad eftersupning, alltså att alkoholen intagits efter körningen. Emellertid finns vetenskapliga metoder för att avgöra om alkoholhalten stiger eller sjunker i blodet.
– Det är inte en ursäkt som fungerar i praktiken, konstaterar polisen. Därför leder sådana påståenden sällan till att misstankar avskrivs.
Fakta, rattfylleri 2025 i polisregion Öst
Totalt antal stoppade förare under påverkan:
Jönköpings län, totalt 755 personer
- Jönköping 228
- Värnamo 128
- Nässjö 79
- Gislaved 73
Södermanlands län, totalt 508 personer
- Eskilstuna 205
- Nyköping 104
- Katrineholm 78
Östergötlands län, totalt 544 personer
- Norrköping 180
- Linköping 136
- Motala 77
Polisens tydliga uppmaning
Sammanfattningsvis är polisens budskap glasklart. Alkohol, droger och bilkörning hör inte ihop. Trots detta fortsätter många att ta risken. Därför arbetar polisen vidare med kontroller, samverkan och information för att minska antalet rattfyllerier och öka tryggheten på vägarna.
